DUMMYVERSION
❙ Mycket kunskap om orsaker till sjukdomar grundas på observationsstudier. Sådana brukar ibland ställas i motsats till experimentella studier. I de senare bestämmer försöksledaren villkoren, vanligen genom en randomisering till den eller de faktorer som hon avser att studera. En annan uppdelning som är vanlig är den mellan kvantitativa och kvalitativa studier. I denna artikel behandlas kvantitativa observationsstudier. Det typiska för observationsstudien är att forskaren studerar fenomen under betingelser som han/hon inte fullständigt styr över. Genom mer eller mindre skickliga metoder kan dock de problem som detta medför bemästras. Metodiken vid observationsstudier beskrivs i läroböcker i epidemiologi [1]. Syftet med denna artikel är dock inte att lära läsaren att göra en observationsstudie utan att som observant läsare förstå dess svagheter och förtjänster. Det finns flera böcker som beskriver hur läsaren kritiskt kan analysera en sådan studie [2- 4]. När man ska läsa en observationsstudie kan det ibland hjälpa att jämföra den med en experimentell studie. Vissa teoretiker inom området har tagit den experimentella studien som modell, och menar att när man utformar en observationsstudie ska man försöka få den att så långt som möjligt efterlikna en experimentell studie [5]. Det centrala i en experimentell studie är att man har en studiepopulation, vilken man randomiserar i en grupp som utsätts för en faktor och en grupp som får fungera som kontroll. Observationsstudier har sin styrka i sådana situationer där en experimentell studie inte låter sig genomföras. Det går till exempel aldrig att göra en studie av rökningens skadliga effekter hos människa genom att låta en slumpmässigt utvald grupp röka från 15 till 55 års ålder och en annan grupp bara röka från 35 års ålder. Det finns till exempel ingen kunskap om riskerna med att börja röka vid 50 års ålder eftersom ingen gör det. Det skulle kunna vara farligare eller mindre farligt än att börja röka som ung. Uppfattningen att det är farligare att börja röka som mycket ung bygger på studier av personer som börjat röka i åldrarna 10–25 år. Det bör påpekas att i situationer där det går att göra randomiserade kontrollerade studier, till exempel prövning av läkemedel eller operationsmetoder, är sådana att föredra. I en observationsstudie försöker man justera för kända störfaktorer och minimera andra typer av bias såsom selektionsfel (se Fakta 1 för innebörd av vissa termer som används i artikeln). I en tillräckligt stor randomiserad studie gör slumpen att även okända störfaktorer fördelas jämnt mellan grupperna och att det är osannolikt att selektionsfel uppträder. Som läsare av en studie är det bra att göra klart för sig studiens uppläggning och vilka jämförelser som görs. Många är imponerade av stora studier. Jag ska försöka övertyga läsarna av denna artikel om att en stor observationsstudie inte behöver innebära en studie av hög kvalitet. Eftersom observationsstudier ofta används i diskussioner kring kausalitet går det knappast att undvika att också diskutera deras roll när man ska bedöma kausalitet. Det går också att ställa upp några punkter att särskilt tänka på när man läser en positiv respektive negativ observationsstudie, vilket diskuteras till sist.